Dagens kopp 1312


Idag, gott folk, mår den här tantaluringen mer än prima. Det är lördag och trevligt hantverkande står på schemat hela dagen, ja det är brudtäcket som äntligen ska få sin baksida. May the force be with me! Det har hängt i sträck ett bra tag nu och blev riktigt bra, så pass att jag vågar tro på att jag ska kunna kirra fodret på egen hand. Och häromdagen beställde jag garn till en kofta, jo jo! Det har dragit i kofttarmen alldeles för länge, jag kunde inte motstå mer. Det kan vara så att Syfestivalen är en bov i dramat. När jag gick runt där och i sedvanlig ordning glodde på folk, vilket för övrigt är minst lika kul som att titta på utställarna, ja då kunde jag identifiera hemmastickade koftor till höger och vänster. För på Syfestival hör det liksom till att ta på sig sitt egettillverkade, ja det verkar fler än jag tycka. "Se där - sommarkoftan av Maja Karlsson!", "Kolla, det där är ju koftan som-jag-inte-minns-vad-heter, av Jenny Penny!" Själv bar jag min kofta Juni av Linnea Öhman, en favorit. Nu får jag nästan be och böna att garnleveransen dröjer. Risken är annars stor att brudtäcket förblir hängande i sträck, mitt i mitt frimärksstora vardagsrum, i ansenlig tid framöver. Nåväl, om så vore är det väl ingen katastrof. Kanske får man sätta upp en skylt på ytterdörren för eventuella gäster: "Varning. Skapande pågår!"
.
.
#dagenskopp #frukost #levenkelt

Kommentera här: