Dagens kopp 1159
Känns det inte som att det börjar bli dags för en rejäl dos gamla brefkort igen? Alltför länge har den tygklädda skolådan där de förvaras fått stå orörd, otittad, onjuten. Många kort har vi redan skrivit om, vi minns sjuklingen som under tio år skrev intensivt med sin syster, vi minns de tre systrarna som startade företag, vi minns pojken som mist anhöriga och vars kort ledde oss till en gammal bouppteckning där vi kunde läsa om inte bara linneskåp utan ett enormt linneförråd med dess innehåll. Flera kort har lett oss till bouppteckningar med spännande upptäckter, där bolstren, skjortkragarna, dukarna och de broderade lakanen räknas upp. En bild av vad som värderades. Men viktigast, att få forska fram alla människor! Oftast mottagaren av kortet, ibland även avsändaren. Att lista ut hur de känner varandra. Detektivarbete - poststämpelns datum, adress, kanske ett ovanligt namn. Och ibland snäll gratisinformation, som på brefkortet längst till höger där avsändaren skrivit "Glada hälsningar och välgångsönskningar på födelsedagen 1/9 1903". Varför lägger man ner ett stort antal timmar på att gräva i arkiv och forska fram information om människor som man inte har den minsta anknytning till? Sorteras det in under kategorin värdelöst vetande, förslösad kraft eller nörderi? Kanske en kombination men må så vara. På något konstigt vis känns det som att de finns där i bakgrunden, mottagarna av korten. Det kanske inte bara är vi som gör en tidsresa bakåt utan även de som får möjlighet att hälsa på hos oss? Märkliga ting kan inträffa, så är det. Saker som ibland övergår vårt förstånd. Som när jag forskade intensivt på mitt möderne, läste om alla mina anmödrar i rakt nedstigande led, hamnade i finnskogen och plötsligt fick den märkligaste känsla av att ett gäng av dem stod bakom min rygg vid skrivbordet och höll händerna på mina axlar. Det var en väldigt märklig, mäktig, stark upplevelse. Trevlig lördag!
.
.
.
#dagenskopp #brefkort #kärringensläktforskar #frukost