Dagens kopp 724


Lugnet, är inte det ett ganska underskattat tillstånd? Kanske beror det på ålder, vem vet, men kärringen är sedan en längre tid i en fas i livet där lugnet prioriteras högt. Och om man som yngre blev nöjd av att vara med om många upplevelser så är det idag raka motsatsen; ju färre desto bättre. Man vill lite imbecillt knata runt i sin vardag i invanda rutiner, utan att allt för mycket händer. Det räcker fullständigt med att fatta beslut om man ska ha ost eller skinka på morgonmackan. Vad beror det här på? Har man stagnerat, blivit tråkig, är man på gränsen till utbränd? Eller är man bara helt sonika nöjd? En liten minianalys i frågan blir i alla fall för kärringens del att där man som yngre sökte efter yttre upplevelser för att få wow-faktorer så vill man som äldre finna samma känsla men genom inre upplevelser. Och där man som yngre satt uppe med vänner och nätterna igenom hade djupa samtal, ja där har man idag övergått till inre konversationer med sig själv 😄 och lika nöjd är man med det. På något sätt är det så idag att man varken orkar eller vill söka äventyret för man har fullt upp med det som händer inuti. Kanske är man i en omvänd tonårsrevolt? Eller just det, var det 50- årskris det hette? Men om det är så här att ha kris, ja då vill den här kärringen ha det för jämnan! 
👵👵👵
#dagenskopp