Dagens kopp 1358
Men så verkar den ha kommit igen, den efterlängtade värmen. Bara att få se lite blå himmel, jo jag tackar! Idag behövs ingen kofta om axlarna, luften är mjuk och len. Morgonen har fått börja lugnt och försiktigt, inga planer finns ännu. Sådana morgnar noterar man allt runt omkring lite bättre, tycker ni inte? Man sitter kanske på balkongen, knaprar på sin knäcke. Ser resmänniskorna komma ut från pendeltåget, de är av två slag. De som vet vart de ska och med bestämda steg drar sina rullväskor. Sedan de uppenbara turisterna som tveksamt kliver ut på torget, samlar väskor och ryggsäckar och pekar hit och dit innan de går iväg. Man fantiserar genast om någon resa, vad härligt att komma iväg. Det som är mitt hemma är någon annans borta. Konstaterar att jag inte gjort någon längre resa sedan 2019, det är visst 5 år sedan! Hur gick det till? Men har inte heller haft någon längtan bort, kanske bara korta stunder när jag fått för mig att jag borde åka till Paris eller Amalfikusten men sedan stoppat mig själv precis när boka-knappen ska klickas på. Åter till nuet. Hör en kvinna på torget som med högljudd röst pratar allvar med någon karl, "Men hörru du, va ere me re, skärp till dej nu för tusan". Av rösten att döma skulle kvinnan själv kanske behöva en kopp starkt kaffe. Vad karln skulle behöva framgår inte, från honom hörs inte ett ljud. Slutar med tjuvlyssnadet, kanske borde lyssna på mig själv istället. Vad vill jag göra idag, vad hör jag mig själv säga om jag lyssnar ordentligt? Kanske åka in till söder och promenera? Stanna till för en fika, gå på mysiga smågator, se om det finns någon rolig loppis eller second hand? Ja, det ska jag göra! Vad gör du idag?
.
.
#dagenskopp