Mormor
Hur kommer det sig att ett gammalt svartvitt porträttfoto fångar ögat mycket mer än ett dito från nutid i färg? Kan det vara så att vi är så mätta på selfies, på ett oräkneligt antal foton på oss själva och närstående som ser likadana ut? Var generation har sitt sätt att posera för det i sitt tycke perfekta fotot - tillbakadraget, småleende, allvarligt, vilt, glatt, busigt, utmanande. Här är min mormor Anna Ragnhild på ett foto taget för omkring hundra år sedan, så vitt jag vet det enda fotot vi har från hennes ungdom. 1924 åker mormor som 21-åring från hemorten i Skog socken till Söderhamn, hon har fått jobb på stadshotellet som tvätterska. Utan överdrift vågar man nog påstå att det måste ha varit ett tungt arbete, att sköta tvätten på ett hotell, oavsett årstid. I två år blir mormor kvar där, 1926 kan man se i kyrkböckerna att hon återvänder till sitt föräldrahem och där föds en dotter utom äktenskapet. Sedan en till dotter, som kommer att bli min mamma. Vem är då fadern till flickorna? Min morfar Einar tar god tid på sig att erkänna faderskapet för båda flickorna, men det görs till slut. Fattigt och eländigt har min mormor det under tiden, här finns mycket kvar att forska om. Mormor och morfar gifter sig sedan och ytterligare tre barn kommer. Men nog tänker man som kvinna och mamma på vilket liv mormor måste ha haft, att stå där själv med två småbarn, tillbaka i föräldrahemmet och med knappt om pengar, och en karl som inte tog ansvar. Morfar hade många fina sidor men att vara ansvarsfull familjefar som ung var inte en av dem.
.
.
#kärringensläktforskar #släktforskning