Dagens kopp 988
Efter upplevelsen med sockan Belsebubb som gör sig bäst som brasved, känns det nu bra att ha Systerskapet på stickorna. De kommer att bli som man vill, det ser man redan. Det är lite lustigt hur bra man är på att lura sig själv faktiskt, man lär sig aldrig. Man stickar och stickar, eller broderar för den delen eller vad man nu gör, och inuti finns en skavande känsla att nej, det här blir inte bra. Men ger man upp? Nej då, den eriksonsska envisheten som går i släktled gör det på något vis omöjligt att se sig besegrad, man stickar på i ett fåfängt hopp om att det nog ska lösa sig. Att den där gigantiska ljusblå sockan i polyester plötsligt ska bli en normal grå socka i ull. Lite som med en dysfunktionell relation faktiskt, men där gumman har blivit bra på att rensa ut relationsskräp så tycks det sämre ställt med förmågan då vi kommer till hantverk. Stickningen är som gummans snuttefilt ter det sig som. Och där ligger nu Belsebubb och blänger, med monogram och allt. Usch, energitjuv haha! Nej, de där sockorna gör sig bäst så långt bort från gumman som det går. Annat är det med Systerskapet, de har redan flyttat in i tantens hjärta! God morgon!
🌳🌲👵🏡🌲🌳
#dagenskopp #sticka #knittingaddict #knittersofinstagram #sockansysterskapet #frukost