Fjärilsmöte

Idag var jag med om ett annorlunda möte med en fjäril, det var faktiskt ganska fantastiskt. Jag hade lagt ut en filt på gräset, batteriradion spelade lämpligt nog "Here comes the sun" och det hela kändes som 70-talets somrar i Årsunda. Jag har svårt att bara sitta och glo i solen, är definitivt inte en solande människa som vändsteker, har mer en bonnabränna där myggbetten tävlar med den ojämna solsvedan. Men nu hade jag fått för mig att jag skulle koppla av, bli lite jordad, känna gräs under fötterna. När jag låg där och tittade upp på en klarblå himmel så kom en fjäril och satte sig på min arm. Inget konstigt i det, det kan ju hända ibland. Men den här lilla vännen stannade kvar i över 30 minuter! 


Den satt ömsom på min hand och min arm. När jag satte fram andra handen klättrade den över dit. Jag har aldrig varit med om maken. Jag gick över halva tomten för att visa min mamma, och fjärilen satt snällt kvar. Ibland tog den en flygtur runt oss och satte sig sedan på min utsträckta hand igen. Det hela kändes väldigt märkvärdigt, som en hälsning från naturen själv. Lite googlande har fått mig att lista ut att det nog var en gräsfjäril. 








Djurmöten kan definitivt få mig att känna ödmjukhet. I stan har jag "min" lilla ekorrfamilj som jag ofta möter. Och den mängd fjärilar som är här vid torpet nu, ja det är verkligen helt sanslöst. Så många sorter som jag inte vet namnet på. Och humlor finns också, hur många som helst! När man går förbi rallarrosorna så är det ett liv utan dess like av fjärilar och humlor. Känns bra! 

Igår och idag har vi jobbat med att städa uppfartsvägen som leder fram till stugan. När jag köpte torpet så fanns flera stora högar med ris där och jag har retat mig på dem många gånger. Men nu börjar man se förändring när vi städar undan. Inte helt klart ännu, cirka hälften kvar. Men jag har inte bråttom. Den ved som går att ta rätt på fyller nu vedboden. 
Före...
Och efter.... fast inte riktigt klart ännu.

Och nu är det åter kväll i stugan. Vi dricker te, pratar och bläddrar i Mandelmanns bok "Självhushållning på Djupadal" - ute skymmer det så sakteliga. God natt gästrikeskog ❤