Dagens kopp 1203
Har ni fått i er en liten knäckemacka denna söndagsmorgon? Låt oss ha lite brödprat, Ovansjöboken bjuder på berättelser som gör att man får så levande bilder för sitt inre. Två gånger om året var det storbak, vår och höst, och efter hushållets storlek kunde baket pågå upp till 6 dagar. Varje kväll sattes en deg som man fick omkring 300 halvtjocka kakor av, på morgonen vid klockan 4 började brödbaket. Hundra kakor bakades ut i taget, fick jäsa och gräddas. Beroende på storlek på ugnen kunde mellan 12 och 20 kakor gräddas åt gången. På kvällen gjorde man en ny deg för nästa dag, man bakade så länge man hade plats på brödspetten och sedan hade man bröd för hela sommarens behov. Det fanns även brödlösa tider då de allra fattigaste malde bark och även blandade i mossa i brödet. Det var nödår då säden frös och folk dukade under. Resande som kom till socknen berättade om både folk och hästar som låg ihjälfrusna längs vägarna. Men när man hade mjöl så bakades även flera andra sorters bröd. Man gjorde ett tjockbröd av ärtmjöl, potatis och rågmjöl, man gjorde tunna, fina och sköra så kallade hängbröd. Man bakade havrebröd åt hästarna och ett mjukare bullbröd till de äldre. Bullbrödet låter nästan som surdegsbröd på beskrivningen. Det möglade aldrig och förvarades i en lår i härbret eller källaren och kom därför att kallas källarbrunnet bröd. "Det var magert och fattigt för allihop. De fick så lite, fast de arbetade så rent otroligt. Och de fick vara försiktiga om varje korn och strå, om inte både folk och fä skulle få svälta", berättar Mobergs-mor som var född 1862. Ja, morgonens bröd som vi tar för givet och till och med lyxar till med sovel ovanpå, det är inte en garanti för alla, varken förr eller idag.
.
#dagenskopp #ovansjöboken #frukost #te