Dagens kopp 1242


Morgonen går i mamma-tecken, duken som fått komma fram är ur mammas linneskåp. Jag vet inte om det är hon som broderat den, men nog tycker jag mig se hennes avtryck på - sättet som stjälkstygnen är formade på, tätheten på plattsömmen, nättheten i det broderade. Tänk att man blivit en sådan där som har strykdukar framme jämt och ständigt, det hade man inte kunnat ana. Det är faktiskt så att med en sådan här duk på bordet så jäktar man inte, det är en omöjlighet. Morgonfriden infinner sig. Koppen får ta sin tid, man filosoferar, man ställer blommorna i vas, skär stjälkar och fyller vatten. Tankarna far omkring lite som de vill. Man undrar vad som dryftats över den här duken tidigare, har den hört skvaller, har det stått sju sorters kakor på, har finporslinet varit framme? Har det anförtrotts, har det skrattats, har någon känt sig lyssnad på? Funderingar utan svar, funderingar om livets oväsentligheter. Eller, helt oväsentligt är det inte, för det känns bra med duk-funderingar och då kan det inte vara totalt oväsentligt, tvärtom! 
.
.
.
#dagenskopp #broderi #brodera #levenkelt 

Kommentera här: