Den som ändå vore i Nattavaara...
Och helt plötsligt kom så vintern! Fast i ärlighetes namn har den ju varit på besök för 1,5 månad sedan också....innan den valde att försvinna igen. Men man kan inte låta bli att fascineras av naturen och de snabba vändningarna. Inom loppet av ett dygn...
Från detta:
Till detta:
Den planerade turen till torpet fick skjutas på. Nu är det minsann inte bara stockholmarna som halkar runt, oförberedda på vädrets makter, utan även vid torpet rår klass 1-varning på vägarna. "Håll er hemma", förstår man mellan raderna om man läser på Vägverkets hemsida där det förklaras att det är "Mycket besvärligt väglag".
I Nattavaara har de nog haft vinter ett bra tag. Där spelar det nog ingen roll om Vägverket rekommenderar en att hålla sig inomhus... "vadå, det är ju bara lite snö???", säger ortsborna när drivorna tornar upp sig utanför fönstret.Och fastän man aldrig satt sin fot i Nattavaara så kan man inte låta bli att nästan bli lite kär i lokalbefolkningen där som drar man ur huse mitt i natten för att rädda strandsatta tågresenärer som sitter fast i tågvagnar där kylan kryper ner till minus 25 grader. Men har man minus 38 grader utanför knuten så vet man nog att vara förberedd på diverse olyckshändelser som strömavbrott, strejkande bilar och, inte minst, strjekande tåg :) Och även om vissa av resenärerna verkade vara av det tappra slaget, såsom en kvinna från Kiruna som beskrev att "Det börjar kännas kyligt, det är nog minus 25 här inne", så förstår man att vardagshjältarna i byn verkligen visat vad det innebär att ställa upp på sina medmänniskor. Det är nästan så att man själv velat sitta där i församlingshemmet, inlindad i en filt, 12 timmar försenad.
Men det är inte heller så dumt att dra på sig sina stickade raggsockor, ta en stor kopp te, förbereda lite arbete vid datorn och samtidigt lyssna på Frida Öhrn och Bosse Sundström.
Och Jorik delar min musiksmak, att han demonstrativt lagt sig på alla min jobb-papper kan bara betyda att det nu är dags för en promenad i vintervädret. Då är jag glad att vi inte har 38 grader minus som i Nattavaara! Och om jag någon gång i livet av någon anledning hamnar i den metropolen så hoppas jag att det då är högsommar :)
