Dagens kopp 959
Jaha, då var det plötsligt filosofiska stunden, den vet man aldrig när den behagar dyka upp. Det kan vissa sömndruckna morgnar räcka med att man kastar en blick på sin skrivare för att det hela ska sätta igång och hjärnan tycks leva sitt eget liv. "Alla de där bilderna och texterna i dator och telefon, finns de egentligen? De är ju bara ettor och nollor. När man skrivit ut dem, då finns de bevisligen. Men innan? Datorer kan krascha, då är allt borta. Å andra sidan kan ett bibliotek brinna, och det betyder ju inte att böckerna som var där aldrig fanns." Ja så där kan gummans hjärna hålla på länge och väl, och den sköter sig helt själv, gumman kan nästan grunna på annat under tiden haha. Vad tankarna kom ifrån denna simpla tisdagsmorgon i september är inte svårt att lista ut. Gumman har de senaste kvällarna - utöver broderi - skrivit en hel del, laddat ner ett nytt redigeringsprogram för film och haft egen handledningstid med filmläraren. Det har varit intensiva, men också så himla roliga, kvällar. En liten första inlämningsuppgift gjordes också i helgen. Helst av allt, om hjärtat fått bestämma, skulle gumman ha velat jobba med en ny film nu under kursen, den som påbörjades i våras om morsans sommar i storstaden med sin syster på 40-talet. Men men, man får inse sina begränsningar, tiden skulle inte räcka till. Det får istället bli en ny djupdykning i filmen om min far, hur han kom från barnhemmet till farbror Anders och tant Hilda på 30-talet. Och nu snurrade det till i skallen igen - tänk att det är snart hundra år sedan! Hur gammal gör det gumman? Ja min je, man nalkas pensionen tack och lov. Lilla morsan, hon brukar ibland säga att hon inte kan fatta att hennes barn blivit pensionärer, två är där och tre på gång. Och det klart, är man själv vital och känner sig som 25 så blir det hela en omöjlig ekvation. Men nu får filosofin läggas åt sidan, dags för arbete. Det kan i och för sig också vara filosofiskt, det handlar bara om inställning.
🌳🌲👵🏡🌲🌳
#dagenskopp #frukost #friskfaktor #levenkelt