Dagens kopp 1047


Tänk att några enkvistar kan göra en så kär! I dessa märkliga tider är det som att minsta lilla underbara sak kan få en rörd till tårar. Kanske är det så att social distansering inte alls kommer att få oss att bli mer eremitlika, nej kanske väcks ett känsloregister upp i oss som vi inte ens visste fanns. Det är fullt möjligt att i spöregn stå i ett torgtält med så dåligt tak att små vattenfall forsar fram här och där, men det gör inget, växterna under verkar bara bli glada. Ute är det becksvart fanns det inte ens är kväll, i små gångar mellan amaryllisar, granar och julstjärnor spatserar man ensam och känner sig så tillfreds. Blomgubben står med halvvantar i kylan och binder kransar, den ena maffigare än den andra men det är som att vackrast av allihop är den som bara består av en enkel tallkvist i en cirkel. Så gör man affär på en rejäl knippe enris, en honplanta är det, full av bär i olika stadier vilket helt kort konstateras när man tar fram börsen. Det leder till en intressant diskussion med blomgubbben om gamla tiders tankar om enens skyddande kraft, hur enen vid åkerkanten skyddade skörden, hur enkvistar vid fähus och bostadshus skyddade folk och djur. Efter en trevlig diskussion får gumman en amaryllis och orden "Trevlig helg damen!" På väg därifrån i ösregnet sticks enkvistarna genom vantarna precis som de brukar och julkänslan är närvarande i allra högsta grad. 
.
.
#dagenskopp #jul