One small step for a woman, one giant leap for a Torparkärring

Den här lilla burken kan tyckas oansenlig. Torkade lingon och blåbär, vad är det för märkvärdigt med det kan man tycka? Men för mig symboliserar den här lilla burken så mycket mer än bara själva innehållet. Min dröm i många år har varit att bli mer självförsörjande. Och i stan har jag läst på, läst ännu mer och testat olika sätt att konservera. Att plocka sina egna bär, om så bara en handfull, i sin egen skog..... Känslan av det slår det mesta. Nu har de här bären torkats ett antal timmar i ugn, sedan ska de få hedersplatsen på skafferihyllan i torpet. Livet är rikt!

Jag brukar torka i vanlig ugn men ska investera i en torkapparat nu. Det känns som att det är ett smart sätt att förvara livsmedel på i torpet.

Äntligen på plats!

Efter min första helg i torpet är jag så fylld av intryck att det är svårt att veta var jag ska börja. Det här inlägget skulle ha postats i fredags, men tekniken ville inte vara på min sida så nu har bilder och texter samlats på hög i mitt huvud :) Hoppas att du orkar läsa! När alla papper var skrivna i fredags och jag fått nyckeln i handen så åkte jag raka vägen till stugan. Eller, om jag ska vara helt ärlig så körde jag vilse i samhället som ligger närmast, hur man nu kan lyckas med det när det finns tre gator att välja på hahaha. Men väl framme vid stugan så möttes jag av den här synen när jag lämnade bilen.... mitt torp!
Jag har lite svårt att förstå att jag äntligen har ett torp, så som jag längtat. Hela helgen har jag bara gjort mig hemmastadd, gått på upptäcksfärd i skogen och kikat i alla skrymslen och vrår på torpet. Det finns så många fina detaljer överallt.
Man blir ödmjuk inför tanken på alla som bott och verkat här på torpet sedan slutet av 1800-talet. Stugan är en del av en tidigare fäbod. Här har någon Lydia nogsamt skrivit sitt namn 1905, medan en person så tidigt som 1888 var mer sirlig i handstilen. Jag har strukit med handen över dörren flera gånger. Kanske kan jag också sätta ett litet bomärke en dag men det får vänta. Tanken att sätta en kniv i den dörren, ja då vill man veta vad man pysslar med.
Och när vi ändå kikar på dörren.... låset är något riktigt häftigt.
Det finns flera vackra, gamla handtag och detaljer på dörrarna även inne i stugan.
Husets dass är ett prydligt och välfungerande litet krypin
Här kan man sitta och filosofera med öppen dörr, och om utsikten inte duger så kan man roa sig med att läsa om kungabröllopet i specialbilaga från 70-talet eller varför inte en veckotidning från 1950-talet?
När det började skymma i stugan så tände jag ljus i den vackra kronan. Vilken tur att de tidigare ägarna varit så snälla, de lämnade massor av användbara saker till mig så att jag skulle kunna vara i stugan på en gång.
Sedan var det dags för middagsmaten. Har du lagat mat i en öppen spis någon gång? Inte helt lätt kan jag säga. Halva korven var lite småkall och andra halvan vidbränd hahah. Men men, jag får öva! Och eftersom jag nu är torparkärring så blev det kaffekask som dryck till första måltiden.
Hittade lite lämplig lektyr också...
När det var dags att sova hade jag redan innan bestämt att sova uppe på loftet. Det var jag inte den enda som tänkt märkte jag. När jag väl vågat mig uppför den lilla stegen och krupit in på loftet, så upptäckte jag en liten fladdermusbaby i taket. Jag vet inte vem som blev mest förskräckt, men det gick helt plötsligt ganska enkelt att komma nerför stegen kan jag säga haha. Efter lite googling var det bara att inse att fladdermusen fick vara kvar på loftet, de är skyddade och man får inte ta ut dem hur som helst. Jag tillbringade natten på golvet framför öppna spisen, lätt ledbruten. Den här bilden är tagen från loftet.
Vad hann jag mer med? Jo, flera promenader i skogen så klart

Det närmar sig....

En dag fylld av diverse pyssel inför morgondagens byte av nycklar! Telefonsamtal med banken, överföring av pengar till mäklarens kundkonto, dagdrömmeri, ännu fler telefonsamtal med bank och mäklare, förberett för fritidshusförsäkring men nu, klart :) Imorgon vid den här tiden har Torparkärringen förhoppningsvis för första gången fått fyr i öppna spisen på torpet, känns så spännande och kul. Sökandet efter torp har pågått i flera år, tittat på en hel del men alltid var det något som inte stämde eller så for budgivningen iväg. Men den här gången stämmer allt :)