Dagens kopp 983


Nämen, vad skådar mitt norra öga, hur hamnade en ny stickbok här? Det _kan_ ha något att göra med svaga ögonblick, ja alla har vi sådana. När man köper en bok anno 2020 kan man inte låta bli att slås av hur inköp går till idag mot förr. Inte behöver man gå långt bakåt i tiden heller, nej det vet vän av 70- och 80-tal att det såg annorlunda ut. Före IT- tiden. Då gick man till bokhandeln på Hyttgatan i Sandviken och köpte det man skulle ha. Om man var riktigt, riktigt modern var man i stora staden på något besök och köpte boken där, även då i bokhandel så klart. Idag sitter man i hemmets vrå och myser, trycker på en knapp (efter att först självklart getts möjlighet att provläsa några boksidor digitalt), för att morgonen efter hitta boken hängande på dörrhandtaget, levererad av ett morgonpiggt tidningsbud. Man bläddrar. Fantiserar. Garn har man redan hemma, för det praktiska med vantar och sockor är att det går åt så lite garn, det är bara att sätta igång. Till de här strumporna - Sagoberätterskan - går det dock åt lite mer garn, knähöga som de är. Jag blev också så kär i ett annat par. Knähöga, rustika, grå, med namnet Arbetet. Sockor och höst, det går verkligen hand i hand eller ska man säga fot i fot. Socktober som några skojar till det. Ja, det måste nog bli några sockor när bonaden är klar. När höll jag ens i ett par stickor sist? Kan det ha varit när jag stickade hjärtvärmaren i våras? En märklig känsla smyger på, den stavas abstinens. Vad har ni på stickorna? 
🌳🌲🏡👵🌲🌳
#dagenskopp #sticka #frukost #majasmanufaktur 

Kommentera här: