Dagens kopp 783
Denna morgon funderar kärringen på de efterhängsna systrarna Thurins mamma Anna. Hon var sömmerska och förblev det genom livet, trots det så förminskades hon till "fru" i alla register så fort hon gift sig. Hennes far, han var ju också gift men fick vara sockenskräddare hela livet, liksom maken som var murare eller byggmästare, det kan stå lite olika men titeln finns där. Om en kvinna nämns så är det som ett bihang, "Byggmästare Per Thurin och hans hustru Anna". Var det en av anledningarna till att två av systrarna valde att inte gifta sig? Det var det enda sättet att förbli synlig på, att få vara sin egen autonoma person, utan familjebegränsningar? Samhällets begränsningar fanns ju kvar att slåss mot. Ida, Adriana, Olga och Anna, de levde i en tid då kvinnor verkligen var en andra klassens medborgare. Utan rösträtt. Omyndiga om de gifte sig. Men de fick också vara med om förändring. Allmän rösträtt, sänkt och lika myndighetsålder för alla kvinnor, oavsett om de var ogifta, gifta eller änkor. Då, 1921, hade alla män redan haft den rättigheten i 200 år. Ja fort går det inte. Sedan har vi alla de andra synliga och osynliga regler genom historien som kvinnor haft och har att rätta sig efter. I genomgång av kyrkböcker ser man så ofta att barn vid födseln benämns som oäkta. Oäkta barn, de var självklart kvinnans fel och ansvar. Att "it takes two to tango", nej, kvinnans ansvar och skam var det. Tankarna virvlar när man funderar vidare. Alla dessa starka kvinnor som gått före oss, inte bara de som stod på barrikaderna utan de som vardagsprotesterade mot ojämlikhet. Våra mödrar, mor- och farmödrar och alla innan dem. De som arbetade trots motstånd i familjen. De som vägrade rätta sig i ledet, som trodde på förändring. Hur förvaltar vi det arvet? Tar vi för givet eller tar vi vid och fortsätter deras arbete? Gudarna ska veta att det fortfarande finns mycket att göra.
⚘⚘⚘
#dagenskopp #feminism #jämställdhet #kärringensläktforskar