Dagens kopp 866
Ja, det är en sådan där morgon då man tvunget måste ta fram Vinranka ur skåpet. Nästan lite högtidligt fylls kannan efter att ha värmts i hett vatten, hon får ju inte spricka. Sedan intas frukosten i grönskan på balkongen, så tidigt att man får sitta insvept i en filt, för vinden skakar om trädkronorna bredvid. Intill är linsådden som nu är 5-6 centimeter hög, som en tät matta i jorden. När man drar med handen över känns det så mjukt, nästan bubbligt. Och lite magi är det allt att den hörna av planteringen där man varje morgon hälsar god morgon och rör med handen, ja i den hörnan är linet högre och kraftigare än i övrigt. Med andra ord verkar lin älska beröring och vänliga ord lika mycket som både folk och fä. Kanske tror det att handen är vinden? Någonstans har jag läst att lin tycker om vind. Och nu ska linodlingen stå där och växa hela sommaren, upp till en meter hög kan den bli och full med blå eller vita blommor. För att veta när den är redo för skörd vänder vi oss till Ovansjöboken - "När bladen längst ner på stjälken hade börjat falla av och de andra bladen gulnade och fröknoppen började skifta i brunt, då var linet färdigt". Men innan vi är där hinner man njuta många morgonkoppar, medan man dag för dag klappar om sin sådd.
🌲🏡👵🌲
.
.
#dagenskopp #gefle #vinranka #1kvmlin