Dagens kopp 860
Livet är ibland så att man kan ta fram en kopp ur ett skåp, fylla med te, och sedan, när man tagit första klunken, hamnar i funderingar om sakernas tillstånd. På en helt vanlig måndag dessutom när man borde vara förbi av trötthet. Men sinnet har bestämt sig för att ventilera och då är det bara att hänga med. Visst är det skönt när ens tankar är så levande och pockar på, till det yttre ter det sig som vilken måndagsmorgon som helst, men det inre livet pulserar. Tankarna sköter sig själva, det är bara att luta sig tillbaka och beskåda vart de tar en med. Är det för att det plötsligt är sommar? För att det är sista veckan på jobbet innan nya äventyr? Vem vet, men det är intressant att några minuters tankar på krukväxter kan få en så upprymd och samtidigt fundersam. Varför föredrar man till exempel mörkgröna växter såsom murgröna framför den ljusare ampelliljan? Och varför är man barnsligt förtjust i hängande blommor som likt hårsvallet på ett skogsrå väller över piedestaler och fönsterbrädor? Det där vällandet skär sig ju lite med ens kärlek för tallen som ju med sin ståtliga stam är raka motsatsen. Och när vi nu kommer in på träd, hur vacker är inte en tallstam egentligen när solen ligger på vid negång. Den glöder i guld och brons som vore den en prispall och man kan inte annat än att bara stå och ta in hela härligheten, lagra på näthinnan att ta fram en grå dag. Så, men vad var det nu morgonkoppen skulle handla om, egentligen? Ja säg det, det är som bortblåst. För så är det med sakernas tillstånd, att de är som de är och prioriterar sig av sig själva. Och egentligen, vilken bättre start på dagen kan man ha än att tänka på glödande tallar och vällande murgrönor? Murgrönan, som plötsligt tar en med i minnet till en bakgård i Paris där den klättrade över väggarna och bildade ett eget rum under takåsarna. Sakernas tillstånd, det tackar vi för.
🌲🏡👵🌲
#dagenskopp #levenkelt