Dagens kopp 901
Helg, vilket härligt påfund det är. Två dagar när man är ledig från knotet och kan göra vad man vill. Arbetarhistoria, det är intressant. Man är så van vid det som är och tänker kanske inte på hur det var förr. Det är lätt att tro att bönder och torpare slet mest och hade längst arbetsdagar, men på landsbygden var det enligt folktron viktigt att "hålla kväll", dagen var till för människan men natten var till för övernaturliga väsen. I och med industrialiseringen kunde man i städer börja arbeta på samma vis året om, arbetet var inte knutet till årstiderna och artificiellt ljus gjorde att man kunde arbeta längre tid per dag. Gamla arbetsscheman visar att arbetsdagarna kunde vara så långa som 12 till 16 timmar per dag, 6-7 dagar i veckan. Ja, det är något att tänka på när man känner sig sliten och tycker att helgen går för fort. Och om man nu tycker att fabriksarbetarna hade långa dagar så var det nog etter värre för de flickor och kvinnor som arbetade i hushåll. Där var gränsen mellan anställd och livegen ibland hårfin. I Sverige infördes hembiträdeslagstiftningen 1944, den reglerade arbetstiden till max klockan 19, ja om det inte fanns barn i familjen som behövde tas om hand, då var dagen längre. Många hushållsarbetare bodde hos sina arbetsgivare, och trots svåra arbetstider och bristen på fritid var dessa grupper av kvinnor tidiga med att organisera sig även om det var svårt. Historiskt sett har hembiträdena gått i spetsen för kvinnorna inom arbetarrörelsen, som Minna Sillanpää, Finlands första kvinnliga minister som 1898 var med och bildade Helsingfors tjänarinneförening, och tyska Emma Ihrer. I Sverige bildades Stockholms tjänarinneförening 1904, med tiden blev Hanna Grönvall biträdande föreståndare i föreningen. Hon arbetade i 34 år som hembiträde och blev sedan politiker.
🌲🌳👵🏡🌳🌲
#dagenskopp