Dagens kopp 726
Ibland vet man inte vad kosmos försöker säga en men man dras pö om pö i en viss riktning och det är bara att förutsättninglöst försöka hänga med. Min märkliga Selma-resa fortsätter... Igår, då jag ju för övrigt vaknade med en känsla av att något spännande skulle hända, fick jag mot kvällningen veta att jag kommit in på en distanskurs i Värmland, på Karlstads Universitet! Jag sökte kurser på olika högskolor för flera månader sedan och har stått som reserv på alla, har varit missmodig då jag framför allt velat gå den här som var mitt förstahandsval. Och igår kom så besked; Antagen! I flera timmar igår kväll har jag gått igenom kursupplägg, schema och läst litteraturlista. Som vanligt med den här kärringen känns det hela läskigt, två naglar gnagdes av, och jag har redan hunnit fundera flera gånger på om och hur jag ska få ihop det. Den är på 15 högskolepoäng, ingår som en fristående kurs i masterutbildning men även utbölingar är välkomna. En inlämningsuppgift varannan vecka ser det ut att vara... puh! Men! Jag måste gå. "Det mångfacetterade kulturarvet" heter den. Bara smaka på namnet, så fantastiskt. Den första bok som ska läsas är skriven av min lärare på den just avslutade filmkursen, Maja Hagerman 😄 cirklar sluts, så märkligt. På tisdag får jag veta mer på den första föreläsningen, fortsättning lär följa! Och när nerverna skakas om med sådana här nyheter, ja då får man jorda sig med Gefle-porslin till frukosten. Udda porslin, ett av mina andningshål. För den intresserade är de med start i den rosa längst ner Visby, sedan till vänster blå Tre blommor, Siri, brun Tre blommor, sedan en namnlös men jag tror att formgivaren är Eugen Trost, sist kommer Mignon. Ute skiner solen, det är söndag, och livet känns väldans trevligt!