Dagens kopp 927
Livet skulle bli ganska trist utan nyanser. Om det som erbjöds var grundfärger och inget annat. Inget ljusblått. Inget rostrött. Och tänk om gråsvart inte funnits, då hade vi verkligen missat något! Den där nyansen helt nära svart, som en arabisk kolpenna. Och tänk träden om hösten, om det inte var en palett från ljusaste gul till orange, mörkaste rött och brunt. När man broderar inser man hur många nyanser det faktiskt finns. Så många att de inte längre har namn utan bara nummer. Som 929 eller 402, lite anonymt kan tyckas. Nyanser är som mungipor, där grundfärgerna är neutrala, raka mungipor, ja där det inte går att lista ut en sinnesstämning, de säger egentligen ingenting. Sedan börjar aningen av ett leende skymtas, och se där kommer också nyanserna. Man anar värme. Eller tvärtom, och då anas en kyla. Alla som någon gång målat vet vikten av nyans. Nej, vitt är inte bara vitt, råkar man ta fel blir det inte som man tänkt och ett helt rum kan få göras om. Man kan klura på varför man säger ljusblått och mörkrött men inte ljusvitt och mörkvitt. När man broderar är nyanserna ens vänner. Två trådar av olika nyans men i samma grundfärg, och då skapas plötsligt ett blad eller en blomma som känns levande. Det lärde jag mig när jag gjorde Blomsterfrossan där man hela tiden blandade nyanser på nålen. Inget märkvärdigt, ganska självklart, samtidigt en ögonöppnare. Det är så roligt när man lär sig nya saker och utvecklas. På nuvarande bonad finns två stora blomsterområden, och det ska bli så roligt att se om de blir precis så där som man ser i sin fantasi.
🌳🌲🏡👵🌲🌳
#dagenskopp #broderi