Dagens kopp 631


Lika snårigt som garnet i en lettisk fläta på vantmudden, lika snårigt tycks det vara i dessa Nobeltider, för om det är någonting som får en att verka som en komplett idiot så är det just att försöka sätta sig in i kriterierna för litteraturpriset. Fast man tycker att man är en någorlunda litterär person är det som att man levt största delen av sitt liv under en sten, pristagarnas namn är oftast nyheter för en och redan där får man känslan av att man inte är Tillräckligt Insatt. Och när årets pristagare presenteras av Akademien står man där igen med kepsen i handen, bockar och ursäktar sig liksom. Peter Handke, österrikisk författare, tillika krigsbrottsförnekare. Men herregud, DET betyder väl inget! "Det här är ett litterärt pris, det är inget politiskt pris" gråter Akademien förklarande medan de storögt undrar varför omvärlden reagerar så starkt. Jaaa. Ingen aning. Eller fantastiskt självklart. Varför känns det som att hjärnan drar paralleller till Me Too där vissa män som av ett stort antal kvinnor namngetts som förbrytare går helt utan konsekvens, ja de till och med hyllas och ses som genier för vi "måste ju skilja på sak och person". Dessutom är de missförstådda buhuu. Samtidigt i en allmer kafkaliknande värld anmäls kvinnorna för förtal, ja sånt här kan minst sagt få hjärnan att koka en stilla morgon i oktober. Och på samma sätt som garnet i flätan trasslas ut och blir tydligt, lika enkelt borde det vara att inse att vi inte borde premiera en man som Handke, det är inte bara fel, det är helt åt helsike uppåt väggarna. Men inget förvånar i dessa tider. Litteraturpris till Handke och Over There uttrycker Trump att man kan se "väldigt fina människor" i nynazistiska led. Det enda som är bra med att börja dagen så här är att den bara kan bli bättre. God morgon.
🏡👵
#dagenskopp 

Kommentera här: