Dagens kopp 624
Senaste veckorna har det knappt blivit vare sig stickande eller serier på kvällarna, kärringen har suttit försjunken över sin släktforskning och skrivande, var sak har sin tid. Men då HBO häromdagen släppte hela säsong 9 av The Walking Dead, ja då kunde rutan inte längre undvikas. Det är märkligt att något som bara är på låtsas kan få en så engagerad, men har man följt en serie i åratal så blir man onekligen fast även om det ibland är som en ytterst dålig kärlekshistoria och man tänker "Nej nu skiter jag i det här". I motsats till kärleksaffärer som dumpas med stämpeln Aldrig Mer, så är det med serier annorlunda. Har de en gång bitit sig fast, ja då överser man med en dålig säsong och står ut, karaktärerna kan ju inte överges. Men vad är det med zombies som lockar egentligen, är inte det hela ytterst tramsigt? Kärringen har en förkärlek för dystopiska serier och filmer, ja hon får inte nog helt enkelt. "Dystopi, en negativ samhällsvision, motsatsen till utopi" läser vi på Google. Man kan ju försöka analysera sig själv om varför man dras till elände, och i kärringens fall är det inte samhällets sönderfall som är det väsentliga, utan hur vi människor förhåller oss till det. Relationerna, vänskaperna, kampen. Etiska dilemman, vad är man beredd att göra för att skydda nära och kära. För att överleva. Hur viktigt blir ett hem, en trygg plats där man försöker starta ett liv på nytt medan man förhåller sig till galenskaperna utanför. Och märkligt nog är det som att släktforskningen går hand i hand med de dystopiska serierna, i kärringens släkt finns nämligen inga som halkat fram på räkmackor genom livet, oavsett århundrade de levt i. Nej, det har varit liv som så här i backspegeln inte ter sig helt lätta. Där ser man, utan att ens vara medveten om det så sluts cirklar även vid tittandet av TWD, det var inte illa. Följer ni några serier och vad betyder de i så fall för er? Och framför allt, varför dras ni till att titta på just den genren?
🌳🏡🌳
#dagenskopp #frukost #hbo #twd