Dagens kopp 618


Åh, dessa tidiga, kyliga morgnar när man möter hösten genom nakna fötter i foppatofflorna och hemstickade ullvantar. Man möter inte en levandes själ, det är som att alla gruvar sig för att gå ut men så inte den här kärringen, hösten är hennes bästa period. Det har regnat dygnet runt, marken är tung, glesnande trädkronor syns som magra svarta armar mot en ljusnande himmel. Man har fortfarande skräp i ögonvrån nyvaken som man är, här görs ingen tjusig morgontoalett innan utgång, nej den kan vänta någon timme. Luften är klar men stum, inga ljud färdas, man kan gå i sin egen lilla bubbla och fundera. Fröken Hare sitter plötsligt någon meter bort, för något ögonblick stannar alla upp innan hon försvinner lika snabbt som hon kom. Hemma igen är det morgonprocedur för den fyrbente, samarbete är det som gäller. Matte håller handen för operationssåret och Jorik tvättar sig noga, skitiga fötter vill ingen ha ❤ Så åker struten på medan frukosten görs i ordning, och titta där, ett friskhetstecken, han ligger visst och ler den lilla krabaten. På bordet står en stor bukett kärleksört som plockades vid torpet, som inspiration och förberedelse för kreativa kvällar står tant Hildas foto framme, vi tittar på varann. Några tomma stora tändsticksaskar ligger också framme, varför är ännu oklart. Visst är det ofta så att man gör saker utan att veta varför när det gäller kreativitet? Jag tror att de där askarna ska kläs i tyg och användas, ibland springer själen före och man kan bara försöka hinna ikapp för att få klarhet 😄. Kommande kvällar får dock askarna vänta, det är tema film på agendan, första inlämningsuppgifterna förbereds. Filmidén tar långsamt form i min hjärna, visar sig i glimtar i form av ord, bild och ljud. Känslan av inspiration!
🌳🏡🌳
#dagenskopp #frukost #levenkelt 


Kommentera här: