Dagens kopp 531
Det är julen 1951. Mamma sitter tillsammans med tant Hilda som har min bror i famnen, sedan farbror Anders och bredvid honom min morfar Einar. Närmast fotografen sitter mormor Ragnhild, allvarsam. Det är det enda fotografiet i familjens ägo där de alla är samlade på en och samma bild. Den enda person på fotot som jag kan minnas att jag haft en konversation med är mormor, och det är bara fragment. Hilda och Anders gick bort när jag var liten, morfar har jag minnen av men inte från något som var "vårt". Men jag minns i slutet på 60- talet, jag kan bara ha varit 4-5 år, när vi hälsade på i Botjärn i den lilla röda stugan. Bara mormor var hemma och hon tog med mig bakom huset, genom ett litet skogsparti till en ganska virvlande bäck. Hon höll mig hårt i handen och vi tittade på vattnet som for, det kändes spännande. Hennes hand var len och mjuk. Så sa hon " Berätta inte för morfar att vi var här, han vill inte att jag går hit själv". Kanske trodde han att hon skulle drutta i? Mormor och jag hade en hemlighet! Jag berättade aldrig för någon om det där lilla oskyldiga besöket vid bäcken, inte för mamma och pappa heller. Jag minns mormor när hon hällde upp svagdricka från stora bruna krus, det var så gott och även vi barn fick dricka. Stugan hade vedspis och kallvatten inne som pumpades fram med en vevstång. Utedass. Det fanns kök, kammare och sal om jag minns rätt, i köket fanns ett stort skafferi som man kunde gå in i. På ovanvåningen var ett vindsliknande utrymme med gamla möbler och grejer, det luktade speciellt, så där som gamla vindar kan göra. De där små minnesfragmenten, man vårdar dem som de dyrbaraste föremål, man plockar fram dem ibland från minnesbanken, dammar av, stoppar tillbaka. Vad vet jag om mormors liv? Inte mycket, jag har inte ens kunnat hitta ett foto från hennes ungdom. Om tant Hilda hade haft ett ekonomiskt tryggt liv så hade mormor haft motsatsen. Mormor fick kämpa när hennes flickor var små, morfar var jätteduktig på många saker, en allkonstnär, men att ansvara för familjen var inte hans starka sida. Mormor hade det tufft. Jag vill veta mer, se henne, berätta hennes historia, för hon finns ju i mig.