Dagens kopp 683
Ja här sitter kärringen med lite "förspilld kvinnokraft", en broderad fönsterremsa i korsstygn. Vem som en gång i tiden gjort den är oklart, så det skulle i praktiken kunna vara en karl, sannolikheten för det är dessvärre låg. Det där med förspilld kvinnokraft är något att återkomma till då och då, själva uttrycket fascinerar. Vi som är 60-talister, vem minns inte barndomen där båda föräldrar arbetade, efter jobbet satte sig farsan med tidningen framför tv:n och väntade på att programmen skull börja, morsan hon stod i köket från det hon kom hem. Aldrig var hon sysslolös, även framför tv:n höll hon på med något, som handarbete eller laga kläder. Jag kan inte påminna mig en enda förspilld stund. Och i det ligger ingen kritik mot min pappa, det var helt enkelt andra tider, tider utan ifrågasättande. Hur overksam en karl än varit kan jag inte påminna mig att jag någon gång i livet hört uttrycket förspilld manskraft. Inte heller har jag hört det om en karls slöjdande, nej se då är det hantverk. Traditionellt har vi kvinnor arbetat med mjuka material och män med hårda, männens hantverk har lyfts medan kvinnors förlöjligats. Att man ens lade fokus på att kvinnor borde hitta något vettigare att hålla på med än att handarbeta, ja det är fascinerande, det är det verkligen. Undra just om det hade ansetts vettigare om även kvinnorna parkerat sig framför tv:n med Arbetarbladet? Nej, då hade de nog ansetts lata istället. Ja hörrni, en broderad liten fönsterremsa och tankarna runt den kan få den här kärringens blodtryck att stiga en lördagsmorgon. Någon gång i tiden, kanske en annan lördagsmorgon i december, tog någon fram sin sykorg, nålen och brodergarnet och gjorde stygn för stygn i rött och blått. Kanske kammades fransarna när den var klar, kanske stod då som nu en fotogenlampa tänd. Och det var så långt bort från förspilld kraft som det gick att komma, det var istället helt enkelt livsnödvändigt ❤
#dagenskopp #kärringenskriver