För mycket av det goda kan vara underbart.....
Det mesta av snön har regnat bort i storstaden och novembermörkret är ett faktum igen. Medan många mår dåligt i höst- och vintermörkret känner jag att jag trivs! I november har familjen många både sorgliga och roliga dagar. Jag upplever att november är en månad då jag funderar mer än vanligt. Det är lugn och ro. Man behöver varken vara smal, solbränd eller rik som i juli :D Det är helt okej att lufsa runt i sjaviga kläder. Vara lite grottmänniska. Drömma drömmar som kanske är orealistiska men ändå.....klart man ska drömma!
När jag är i torpet och vaknar på morgnarna så känner jag mig för det mesta så galet tillfreds. Sätter mig på sängkanten och drar på raggsockorna. Sedan smyga fram till vedspisen som fortfarande har glöd, lägga in ved. Snabbt tillbaka till sängen och krypa ner. Ligga i sängen och först titta ut genom det stora fönstret och sedan låta blicken vila på himlen genom det lilla.
Ligga och fundera på vad dagen ska innehålla. Och sedan upp ur sängen, svepa in mig i en stor ullfilt, på med ett par skor och öppna dörren åt Jorik som kastar sig ut i snön med en djupdykning.
Sedan kan man sitta framför elden med en kopp te och fundera på alla galna projekt man vill göra. Till sommaren. Eller om 10 år. Eller kanske aldrig. Men man kan fantisera, tillåta sig att drömma galna drömmar. För ett par helger sedan rev jag ut våningssängen från kammaren. Jag kunde ta tillvara på allt material och inga brädor gick sönder. Bland annat fanns en stålram som var sängbotten som jag ställde ut i lillstugan. Började så klart fundera på vad jag kan använda den till och efter diverse letande på google photos och Pinterest så hittade jag det här.... det vore nåt hihi.
Eller varför inte en utedusch eller ett vedeldat badkar i det fria?
Fixa el med hjälp av solpaneler.....
Tömma brunnen och hoppas att det går att få bra vatten där så småningom...
Ja idéerna är många och ju mer man hittar inspiration på nätet så inser jag att jag nog aldrig kommer att bli klar med torpet. Det kommer nog att dyka upp olika projekt hela tiden. Jag får hoppas att det inte är som när jag handarbetar bara...att man har 150 UFOs liggandes. Nej, nu pratar vi inte himlafenomen utan "unfinished objects" hahaha! Men men, vad spelar det för roll om jag bor i ett plockepinn, ett bygge som är i konstant skapande. Det är jag som bor där och det kan fattas hur mycket målarfärg, skåpdörrar och bänkskivor som helst..... vem bryr sig?! Nej man ska njuta här och nu, fixa det som känns kul och med tiden så är det nog lite mer klart. Lite som ett 5000-bitars pussel:)
Och medan jag funderar så tar Jorik en tupplur.... visserligen på en korgstol i stan, men han drömmer nog också om stigen vid torpet :)
Matte, ska vi inte åka till torpet snart?!
Och såklart tänker han på torpet nu...vem som helst kan ju se att han ler vid blotta tanken <3
Så...i väntan på nytt besök i torpet så får Jorik och jag nöja oss med skogspromenader nära stan, drömma om kommande projekt och njuta av att nu är det snart julpyssel på gång! Så härligt <3 Och dessutom får vi tänka på att man aldrig kan ha för mycket drömmar!
*Citatet i rubriken kommer från Mae West.
*Idébilder från Pinterest.
skriven
Hoppas du är där o gör lite julfint..