Dagens kopp 1372
Plötsligt är den här igen, koppen. Inte vet jag hur det kom sig men den ville prompt fram. Nästan så att den lever sitt eget liv, ger en order - "Nu brygger du kaffe, ta vilken jäkla gammal kopp som helst, känn morgonluften, maka undan katten, se hur krassen blommar!" Jaha, okej, ja så långt är det väl en vanlig morgon tänker man. Men så kastar man ett extra öga på kakboken och minns gårdagens utflykt till Sundborn, en sådan himla trevlig och fin dag. Vi fick ju höra så mycket om konstnärsskapet, om både Carls och Karins skapande, om huset, familjen och livet på Lilla Hyttnäs. Men det som mest dröjer sig kvar hos mig är kärlekshistorien dem emellan. Om man inte var romantiker innan så lär man bli, den saken är klar. Kakboken bygger på recept från Karin, hennes mamma Hilda och mormor Maja-Stina. Har bara hunnit bläddra än och det är en otroligt fin bok. Foton, Carls målningar, utdrag från brev...ja man färdas i tidskapsel till det sena 1800-talet. Och så har vi då kärleken. Som i Karins brev till Carl i februari 1883 när han befann sig på annan ort. Karin skriver: "Carl, vad är det du skriver för syndiga saker om att, för att göra mig lycklig, fordras det en hel mängd saker som du icke har att giva mig. Jag har ju dig, vad menar du så? Nog blir det alltid gott och bra för oss och nog skola vi få vårt dagliga bröd. Ja fick vi så bara tugga på kanterna, så icke skulle det förskräcka mig inte." Ni hör ju. Så vackert och kärleksfullt att man dånar ❤️.
.
.
#dagenskopp