Dagens kopp 796
Medelåldern, ack du ljuva tid. För allt smör i Småland skulle man inte vilja ha tillbaka den tid då man var 25 och betänk då att man ändå tagit ålderns medföljande krämpor i beaktande. I medelåldern går man från klarhet till klarhet och uppfinningsrikedomen tar aldrig slut. För kreativ det blir man, vare sig man vill eller inte. Tiden är över då man exempelvis använde hallmöbeln till att sitta på, nej nu för tiden får man sätta upp foten på den för att ens kunna knyta skorna. Det gnisslar och gnäller och knastrar i varenda led i kroppen och skohorn med långt skaft är ens bästa vän. Håret på huvudet verkar bli allt glesare medan gräsmattan på kinderna sprider ut sig för var dag som går, är det därför som även mössa och sjalett blivit nya vänner, man fryser konstant om knoppen. Sedan har vi hörseln, ordet "Va??" tycks ha blivit favoritordet, ja alla omkring en pratar plötsligt i skägget. Aldrig i livet har man använt så mycket tops och man funderar på allvar att gå till distriktan och spola öronen för något fel måste det vara, helt klart. Men krämporna till trots vill man inte byta tillbaka till ungdom, nej aldrig. För då kroppen börjar gnälla och gnissla så är själen lugnare, sinnesfriden är en kär vän. Oroa sig gör man sällan, livet har lärt en att allt löser sig till slut, det är oftast bara att vänta in. Och vi får inte glömma medelålderns fördelar, de dyker upp allt som oftast. Häromdagen när kärringens favoritmysbyxor blivit dåliga i midjeresåren ja då var det bara att dra upp dem och sätta fast under brösten, se där! Det är fortfarande oklart om byxorna har ovanligt hög midja eller om kärringens bröst ramlat ner någon decimeter sedan sist men gud så praktiskt det var. Snart kanske brösten kan användas som halsduk under blåsiga vårdagar också, ja de verkar ha potential. Helt i tiden är det också, återbruk till och med av kroppsdelar. Härlig söndag!
⚘⚘⚘
#dagenskopp #kärringenskriver