Dagens kopp 926


Nog var det lite beslutsångest innan nålen sattes i en ny bonad. Vilken skulle man välja? Stor, mindre, med blommor, människor eller stugor? Vilket visdomsord? Och inte minst - vilket garn? Skulle man ta bomull, lin eller ull? I ärlighetens namn längtar fingrarna efter ull eller mer bestämt kamgarnet, känslan att brodera med det är helt oslagbart och resultatet blir så jordnära och ändå högtidligt på något vis. Men om man inte är helt säker på att man har garn så att det räcker, ja då skulle bara en galning ta det. Eller möjligtvis då en tokig gumma, ingen nämnd, ingen glömd. Men man har trots allt sina eftertänksamma stunder så nu blir det moulinégarn igen, och det är ju faktiskt också fint men på ett annat vis. Om kamgarnet är högtid så är mouliné kanske lite... party. Lingarn har jag ännu inte provat att just brodera i men det ska bli spännande när det är dags. Kamgarn och lin, båda lite sträva. Kanske är kärleken till dem så stark för att de påminner om gamla tider? Om när flickor, pigor, döttrar, hustrur, kvinnor, fäbodjäntor och gummor var med och skapade sitt eget garn, från odling till färdig härva. Nu har en första liten blomma fått sin färg. Det där första är viktigt, det är då man känner hur nål, garn, fingrar och tyg samarbetar. Känner man minsta motstånd är det bara att kapitulera och försöka se var felet ligger. För tunt tyg i förhållande till garnet? För få trådar på nålen? Fel färg? Och så göra om, prova igen. Men den här gången känns det rätt på en gång, så bra. Om man lyssnar berättar bonaden själv vilken färg den vill ha. Tror ni mig inte? Fram med nål och garn och lyssna så får ni se! 
🌳🌲🏡👵🌲🌳
#dagenskopp #levenkelt #broderi #bonad #embroidery 

Kommentera här: