Blommande juli

Jag vet inte om ni känner igen er, men jag fick ett stråk av melankoli idag och tänkte att snart är sommaren slut. I nästa ögonblick kom jag på att "men vänta nu, det är bara 1 juli. Hela högsommaren är framför oss". Den här konstiga men underbara sommaren som varat från 1 maj... ja vad ska man säga? Hjärnan har inte hängt med. Tänk så härligt att vi har ytterligare lång, lång sommar framför oss! 


Vid torpet breder sommarängen ut sig. 


Det är så vackert och minner om ens barndoms somrar. 


Ute på gården har jag gullvivor, prästkragar, blåklint, smörblommor, hundkex, midsommarblomster, blåklockor och många fler små vackra blomster. När jag kom hit idag var det som att kliva in i en filminspelning där alla små djur och blommor agerade bakgrund till något av Jane Austen. Humlor surrade, fjärilar i alla färger flög omkring, en liten groda hoppade fram vid lillstugan. Man bara väntade på att Mr Darcy skulle komma ridande 😊. Det går inte ens att beskriva den ro man får efter bara en kort stund här. 


Hela dagen har det fläktat bra, så myggor och andra flygfän har hållit sig på avstånd. Flitens lampa har lyst: gräset är klippt, trimmern har finputsat, ris har släpats till sågbocken och sågats upp till ved, vedboden städats och blommor planterats. Nu ska jag inte ta åt mig äran själv. Nej nej. Jag hade gärna suttit framför vedspisen och stickat hela dagen på min kära kofta Juni, men när man har sin snart 90-åriga pigga mor på besök är det bara att dra på sig arbetshandskarna och sätta på sig ett huckle och försöka hålla jämna steg haha. Svisch, svisch, hon far runt på ägorna än med en kratta, än med en spade eller såg i handen. "Men mamma, har du inte ont, det är ju bara en knapp månad sedan du nästan bröt armen?". "Nej tok heller" får man till svar. Och sedan, när vi ätit gulaschsoppa på burk värmd på vedspisen, med grovt bröd och stark ost, och skålar i lite snaps vid köksbordet medan vi pratar ett kärt ämne - karlar... Ja då säger morsan:

"Jaa, jag vet inte om man har så många beundrare nu för tiden. En och annan katt kommer väl och stryker sig mot benet"... haha. Allvarligt talat, jag är så tacksam och glad över de här pratstunderna med min mor, tack vare torpet! 

1 Margareta hallgren:

skriven

Alltid så härliga bilder från ditt torp

Svar: Tack Margareta, så glad jag blir 😊 Jag och mamma pratade om dig idag, vi funderar på att bygga ett plank/staket mellan dasset och lillstugan precis som det var på er tid här 😊
Torparkärringen

Kommentera här: